Följer du Lagningsaktivisterna? Gör det!

Ett spännande projekt från @lagningsaktivisterna – en renovering av en läderjacka från 40-talet. Efter ett antal poster konstaterar Leili Mänder att hon lagt ner ungefär 40-50 timmar på renoveringen av jackan och ställer sig därmed relevanta frågor; “Skulle en kund någonsin vilja betala för denna nivå av arbete? Finns det en marknad för denna nivå av lagningar? Om inte, varför? Är det bra eller dåligt?” (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)
I de allra senaste posterna reder kontoinnehavaren Leili Mänder ut saker som skillnaden mellan smuts och en fläck på textilier, val av sytråd och förstärkning av knapphål exempelvis – men berättar också om hur hon renoverat en Ikeasoffa och fixat riktigt gamla skor. Den röda tråden i kontot är just kunskapsspridning och varsam hantering av de textilier vi har runtomkring oss. Hur kan vi öka kunskapen och därmed ta hand om våra föremål bättre?

Lagning av plastmatta, från instagramkontot Lagningsaktivisterna. Mattan lagas enligt några av följande faktorer gjorda av kontoinnehavaren: 1) Ekonomiska prioriteringar. Jag ville inte köpa en ny matta. 2) Mattan är estetisk, storleksmässigt och praktiskt helt perfekt för mitt kök. 4) Att lämna den olagad var farligt då folk började snubbla på inslagen. Se mer om själva lagningen på kontots post. (Foto Leili Mänder)
Med stor allmänkunskap om textil som material, om tekniker och klädvård delar hon med sig av tips och tankar kring handhavandet av kläder och textila föremål. Samt inte minst – egna resonemang och frågeställningar om området som är läsvärda i sig. Hon delar också med sig av andras lagningshistorier, något hon själv tycker är en stor vinst med kontot. Att bygga upp en plattform där diskussionen om textilvård och klädhistoria kan få leva vidare och delas. På kontot figurerar därför en rad andra textilvårdare, där ämnen och ingångar i och med det får ännu större bredd.

“En löpt maska i ett par långkalsonger i viskostrikå (typiskt 30/40-tal) som håller på att stickas/virkas upp och fästas vid hålet” förklarar Leili Mänder. (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)
Leili Mänder själv har erfarenhet av vintagekläder från 40-talet från år som jazzdansare och jazzsångerska, och utvecklade också genom det ett intresse för dräkt från 1900-1910. Hon har har även studerat och sytt upp kläder från denna tidsepok för att få dem att sitta bra på sig själv. Intresset för att samla gamla kläder uppstod; “det fanns någonting särskilt med de gamla kläderna jag tillskansade mig. Det är inte helt lätt att sätta fingret på vad det handlar om”:
En del av det kanske handlar om material: mer energi och tid gick åt att skapa materialen, och de blev hållbarare. De blandades inte ut med plastfibrer och många plagg gjordes för att verkligen vara länge. Plaggen var genomarbetade, många känns tidlösa men också glädjefyllda, roliga, praktiska, ofta mer formgivna med tanke på hur människokroppen faktiskt ser ut, gjorda för att kunna ändras, läggas ut läggas ner, kortas och många är lagade med stor omsorg.

Lagning av en sidenscarf från ca 1890-1940, utförd och postad på kontot @lagningsaktivisterna. Beräknad tidsåtgång för lagningen, ca sju timmar. Läs mer om hur i kontoinlägget! (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)
Leili Mänder berättar om en vändpunkt för henne, när hon via en auktion på nätet kom över 16 volymer av böcker från en distanskurs i ämnet textil:

Tankar om textilvård, textilhistoria, hållbarhet och framtida inställning till saker vi själva kan göra är centralt i kontot Lagningsaktivisterna, grundat av Leili Mänder. Här finns mycket kunskap och inspiration att hämta! (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)
Medvetandegörandet av historien och klädernas historia är viktig menar Leili; “det finns så mycket politik i kvinnohistoria och kläder!”