Den har förvisso varit ute ett tag nu, det senaste tillskottet för alla som gillar att tälja. Det visar sig ju vara allt fler och det är ju väldans roligt tycker jag. Bakom Täljboken ligger Felix Wink och Ragnar Kierkegaard Suttner, som båda också driver företaget Täljogram, som jag skrivit en del om tidigare, se här.
Täljboken har kommit till i samarbete med Hemslöjdens förlag och har syftet att sprida inspirationen och kunskapen om att tälja bredare, vilket också är Täljograms affärsidé; att möjliggöra täljningen för fler. Det görs genom en tjänst eller en kom-igång-låda med verktyg samt en prenumeration med uppgifter och material för ditt täljande.
Nu finns alltså också Täljboken, där ambitionen att göra täljningen mer tillgänglig finns med från sida ett. Här visas grepp på hur du gör varvat med inspiration på saker du kan göra. Dessutom finns här också dussinet projekt som du kan göra själv med kniven därhemma.
En av duons käpphästar (jag höll på att skriva täljhästar…) är att det är roligare och enklare att tälja i färskt trä, något som Täljogram i stor del bygger på. Materialet som skickas kors och tvärs över landet i deras tjänst är vaacumförpackat i färskt läge och ger därmed en mer tillfredsställande täljning. Här har de träffat personer som alla gör likadant – täljduon har rest runt i landet och träffat en rad representanter i färsktäljningens tjänst; och alla delar de alltså frikostigt med sig av projekt att göra själv.
Det finns ju en rad böcker på området sedan tidigare – Jögge Sundqvists Tälj för kök och trädgård på samma förlag (och är slutsåld, mer info om boken här) liksom Jögges pappa Wille Sundqvists långa pedagogiska gärning för täljningen, också det i bokform. (Wille som också är med i Täljboken, vilket är en fin påminnelse eftersom han nyligen gick bort).
För ett par år sedan kom också boken Tälj! ut på Natur och Kultur, där även Jögges klassiska Slöjda i trä finns. Och numera finns också Niklas Karlssons finfina bok Konsten att tälja på svenska, alla nyligt utgivna eller omtryckta – så…frågan är förstås om det verkligen behövs en ytterligare bok om täljning.
Är marknaden mättad? Det kan väl i förstone te sig så, men samtidigt är det ju så med hantverksböcker generellt, att det i så mycket handlar om tycke och smak när det kommer till inspiration och pedagogik. Det som verkar logiskt och förklarande på ett ställe kan te sig helt obegripligt för en annan och därmed finns också utrymmet för många förklaringar och bekskrivningar.
Det som också är viktigt gällande just hantverksböcker generellt är ju att en får förtroende för den som vill beskriva något. Och dessutom blir vi väl egentligen aldrig trötta på berättelserna kring slöjden?
Felix Wink och Ragnar Kierkegaard Suttner bjuder på tekniker, grepp och berättar generellt om täljningen som en livsstil, det gör de med den äran. Det som är Täljbokens guldkant och är dock de röster de samlat in och de berättelser de förmedlar. Att läsa om Wille Sundqvists värv är rörande och intressant, och att ta del av Roland och Marianne Fällmans mångåriga gärning för att lyfta krympburken är verkligen givande.
Att få se de sinsemellan olika täljarna Ulrika Roslund Svensson och Clara Dackenberg visa sina konstnärliga uttryck i trä känns viktigt. Liksom hur naturälskaren Ida Olsson täljer, samt höra Ludwig Zackrissons brinn för hantverksmässiga slöjdverktyg, bara för att nämna några av dussinet utövare som figurerar i boken. Att rösterna lyfts och berättelserna om utövandet och livsstilen förs vidare, både från rutinerade slöjdare och de som precis börjat sin gärning.
Att däremot tro att landets alla nyfrälsta täljare därute elegant snor ihop en lika vacker krympburk, träfigur eller spork som dessa proffs är optimistiskt. Att komma igång och bemästra kniven och träet är kanske en sak, att göra en pall eller ett babygym en annan. Och det kanske ändå inte är bokens syfte, men eftersom Täljboken är så nära förknippad med tjänsten Täljogram är det lätt att se likheter mellan just ”kom igång-et” och beskrivningarna, speciellt eftersom boken också innehåller alla nödvändiga genomgångar av grepp, material och verktygsvård. Men återigen, som inspiration fungerar berättelserna och mötena fint.
Jag är också full av beundran av författarnas sätt att bredda varumärket kring täljningen, sin tjänst Täljogram och nu Täljboken. Det är säkerligen ett genomtänkt drag att bredda intresset kring träet och täljningen genom att göra en bok och det faller i god jord. Precis som med Täljograms övriga verksamhet är detta välgjort, pedagogiskt, smart och samtida.
Felix Wink och Ragnar Kierkegaard Suttner är bra förebilder för en ny generation slöjdare inom skrået, deras röster behövs och detta är en bok för vad jag tänker deras målgrupp. Och vad jag gissar, en utmärkt bas för nya prenumeranter för Täljogram.
Täljboken är en utmärkt sommarläsningsbok och som sagt, den bjuder på en rad täljinspiration och inte minst – ger en utmärkt orientering i hur utövare täljer och vad de gör.