Jag var i Norrköping förra veckan och passade då på att se det pågående samarbetet mellan Judiska museet och Norrköpings stadsmuseum, där utställningen Traces of Existence – Kattun är cotton intagit stadsmuseets lusthus. Den medverkande konstnären i denna del av satsningen är Elsa Chartin, som på sitt egna sätt arbetar med shibori och textiltryck i spännande kombination. Utställningen sätter också stort ljus på framväxandet av den textilindustri som under sent 1700-tal gav oss inhemskt kattun.
Utställningen Traces of Existence är ett ramverk av utställningar där man bjudit in sju konstnärer för att på olika sätt uppmärksamma spår av judisk historia från 1600-talet på olika platser i landet. I Norrköping är det alltså det judiska kattuntrycket som belyses i den svenska historien.
Valet av platsen Norrköping beror på att tysksvenska köpmannen Jacob Marcus etablerade ett kattuntryckeri i staden i slutet av 1700-talet, där de invandrade judiska kattuntryckarna kom med nya idéer och intryck från utlandet vad gällde mönster och färger.
Marcus var en av pionjärerna i Sveriges judiska befolkning, vilka bidrog med kunskaper om produktionstekniker och rådande modetrender i Europa under tidigt 1800-tal i Sverige, läser jag mig till.
Elsa Chartin har här fått ett superintressant konstnärligt uppdrag som på ett så tydligt och inspirerande sätt belyser kattuntryckerierna, judehuset i Norrköping och det industriella kulturarvet som familjen Marcus stod för. Elsa Chartin är inbjuden för att tolka själva textiltrycken och göra dem till samtida genom sin teknikanvändning, och eftersom utställningen också bjuder på ett så rikt kringmaterial med bland annat filmer och poddavsnitt om bakgrund och historia blir det en fin helhetsbild som målas fram genom textilien.
Jag lär mig exempelvis mer om kattunets historia genom den alltid så briljanta Ulla-Karin Warberg, intendent på Nordiska museet, som tillsammans med sin kollega Cecilia Hammarlund Larsson dikskuterar ämnet, lyssna , här!
Och jag förstår också mer om själva kattunets väg till användande genom Traces of Existence digra digitala material; Kattunet kom till Europa på 1600-talet och Seriges första kattuntryckeri anlades i Sickla 1727 av holländaren Jan de Broen. Därefter startades flera olika kattuntryckerier på olika håll i landet men de hade ingen större framgång, den inhemska produktionen hängde inte med i färgutvecklingen och de modemedvetna konsumenterna köpte hellre importerat kattun. Ett uppsving skedde vid mitten av 1700-talet, då färgerna och mönstren blev starkare; de tidigare kattunmönstren hade varit brunmurriga till färgen men Rokokons glada, blommiga mönster, gärna i blå och röda färger, blev istället moderna. Förändringen hängde också samman med tekniska framsteg i produktionen.
Att kattun betyder cotton eller bomull då, är ju en spännande ingång i en utställning tänker jag. Och här har Elsa Chartin fått fria händer att tolka den teknik som Marcus Jacob och den judiska invandringen förde till Sverige i slutet av 1700-talet. Här matchat med hennes egna ingångar i den japanska textiltraditionen, bland annat arbetar ju Elsa mycket med shibori, där hon viker, blockar och färgar.
Karaktäristiskt för hennes uttryck är att hon låter ge textilen ett grundmönster innan hon också färgar ytterligare grafiska element ovanpå. Hennes arbete har många lager av former och mönstringar, som ger djup åt upplevelsen.
I detta projekt blir hennes textilier i långa vepor stiligt hängda så att de bildar ett rum i rummet, med färger och mönster elegant omlott för betraktaren och bildar på så vis ytterligare lager, de som är viktiga för konstnären att få fram i trycket och behandlingen av textilien i sig.
Här finns en film där Elsa berättar mer om sitt hantverk och sin arbetsmetod.
Jag gillar hur den konstnärliga ledaren för projektet, Åsa Andersson Broms beskriver sin tanke med Elsa Chartins arbete:
Det är i översättningen mellan mönstrets historia och Chartins arbete som nya tolkningar kan göras. Hennes arbetsmetod blir en metafor för hur fragment ur historien viks ihop, buntas och färgas för att sedan omtolkas och vecklas ut till en ny erfarenhet.
Generellt handlar utställningen Traces of Existence om att vara minoritet i ett majoritetssamhälle, något som är mänskligt och relevant då som nu. Utställningen handlar om vad som händer när människor kommer till ett nytt land; anpassning, assimilation, integration eller isolering. Och det är samtidigt en historieskrivning om som här, ett textilt utövande och ett framväxande av en framgångsrik och spännande textilindustri.
Utställningen är en stor satsning som pågår och växer fram under året, vill du se delen Kattun är Cotton så finns den på plats fram till början av september.