I allas huvuden, hjärtan och flöden av information snurrar det fasansfulla bilder och berättelser om vad som händer medmänniskor kring Medelhavet och i Europa just nu. Känslan av hopplöshet och frustration finns där, liksom för hos många en allt mer växande beslutsamhet om att hjälpa till. Vi är många som ändå anar hopp, vi är många som vill något annat.
Jag märker det också inom slöjdandet och jag har ängnat de senaste dagarna åt att försöka fånga upp och leta efter gerillaslöjdens ingångar i sättet vi kan visa medmänsklighet och handlingskraft. Lågmält, intensivt om man tar in budskapen, stillsamt och eftertänksamt finns den där, resonerande och kommunicerande. Men stundtals också argt och upprört.
Här är en samling exempel på gerillaslöjdare som med sina händer vill påverka och visa sina sympatier, som vill medverka till en bättre värld genom sitt hantverk. Som använder sitt handarbete för att kanalisera sin hopplöshet och framförallt berättar att de inte tolererar något annat än medmänsklighet just nu. Slöjd är politik i sina många olika skepnader.
Jag observerar också att mitt flöde är fullt av medmänsklighet i form av formgivare, kreatörer, slöjdare som säljer sina handgjorda verk för att skänka pengarna till goda ändamål som hjälper utsatta människor just nu. Jag är precis som du och vi alla drabbade av hur verkligheten ser ut just nu, så pass att det är svårt att dra några långtgående växlar. Jag vill med detta inlägg dela med mig av hoppgivande gerillaslöjdsexempel, så håll till godo, här är några som vill göra skillnad.
*Garnapa, alias Elisabeth Bucht, uppmuntrar oss alla till att göra vad vi kan, alla mänskliga liv är vårat ansvar, skriver hon som utrop till dessa virkade ord som många av oss har på våra läppar idag och hon gör som många andra, länkar till #refugeeswelcome. Garnapa samlar in pengar genom att sälja sina verk och låta pengarna oavkortat gå till behövande via UNHCR.
Men jag kände att jag ville skrika ut att mänskligheten är större och värdigare och vackrare än det vi ser av den i flyktingkrisen i Europa, och jag funderade på hur jag skulle kunna göra det, utan att jag bara gapade. Jag pratar mycket och skriver ännu mer, och ibland blir jag trött på ord som flyger ut så lätt och enkelt. Då är det skönt att det tar några minuter att stitcha varje bokstav. Det kräver tid och det ger eftertanke. Så därför passar stygnen mig, just nu, för att formulera detta, skriver hon så klokt till mig när jag frågar henne om hur det kommer sig att stygnen ändå passar.
*Brodösen Kerstin Nettelblad som är aktiv i Täcklebo Broderiakademi i Trelleborg har broderat en näsduk med orden ”I ett krig måste någon dö”. Och så är det den lilla pojken Aylans, som vi alla sett i en så fruktansvärd bild, dödsannons.
Jag tycker näsduken är en fin symbol att brodera på. Att jag valde att sätta dit Aylans födelse och dödsannons beror på att jag vill visa på att ett krig innebär konsekvenser för inte bara för soldater. I ett krig drabbas oskyldiga människor och Aylans död blir en symbol för krigets meningslöshet. Vem vill att barn ska offras för vuxnas dårskap?” berättar Kerstin Nettelblad bland annat om sitt mycket starka verk.
Näsduken kommer att ingå i danska konstnären Hanne Bangs projekt, första gången visad 2014 i Köpenhamn, initierat av konstnären på grund av en intervju med en legosoldats krassa syn på sitt arbete; In a war someone has to die” vilket blev utgångspunkten för projektet. ”En näsduk var fortfarande under min uppväxt en viktig klädespersedel, berättar Kerstin: Jag hade ren näsduk med mig i skolväskan. Till konfirmationen en fin näsduk,tunn med virkad spetskant och broderat monogram att ha i psalmboken. Till brudklädsel hör även en näsduk”.
*Klassen Späckhuggarna (åk 1-2) på Skarpnäcks Fria Skola blev arg när de kollade på Lilla Aktuellt i fredags.
Vi blev arga för att människor flyr men inte är självklart välkomna överallt. Klassen ville direkt göra någonting för att människor som flyr ska känna sig välkomna. Vi formade orden ”fly till oss”, berättar deras lärare Sara Pohl.
Med gemensamma medel kan det bli så här tydligt och handlingskraftigt, jag blir verkligen glad och rörd över ert budskap, heja hela klassen Späckhuggarna! Ni gör skillnad!
*Mini protest banner på temat kärlet och hat av Sarah Corbett från Craftivist Collective: ursprungligen uppsatt på Brick Lane, i hörnet av Whitechapel High Street i Östra London som respons på tragedin bakom #jesusischarlie. Under tisdagens evenemang Handmade Issues av Hemslöjden var Sarah Corbett inbjuden att hålla en slöjddemonstration, och hon valde att göra en replik på den här banderollen. Tanken är att den ska sättas upp vid Sergels Torg så fort den är klar, håll utkik ni som rör er i området!
Och utöver detta tänker jag också på Angela Merkels ord som gått djupt in i många av oss, tacksamheten över en självklar formulering som någonstans väcker hopp. Jag skulle gärna vilja se dessa ord formade av nål och tråd inom en snar framtid i ett offentligt rum, då jag tror att de skulle göra stor nytta där: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”
Vill du hjälpa?
UNHCR
Rädda Barnen
Röda Korset
Radiohjälpen
Bilden i inläggets topp är gjord av engelska Rebecca Roberts, som bland annat postar broderitaggar som dessa på Twitter. Följ henne! @reberrama
2 comments