För ett tag sedan blev jag ombedd att skriva en krönika för modebloggen Prendas Públicas. Skriv om mode utifrån ditt Kurbitsintresse, var uppdraget – vilken ära! Prendas Públicas är en blogg på spanska, med hur mycket internationellt mode som helst, så det var en spännande utmaning. Dessutom har bloggen en internationell läsekrets, så därför har jag lagt ner lite extra fokus på att förklara hur vår dräkttradition ser ut i Sverige. Min text är översatt på spanska, men för er kunniga rekommenderar jag att läsa den här. Jag kan för övrigt rekommendera alla att läsa Elizabeth och Iilianas blogg, just nu bevakar de Stockholm Fashion Week och säkerligen mycket annat intressant framöver. Elizabeth Oria och Liliana Camarillo har stenkoll. Här är min krönika i återbrukat skick, på svenska.


Ta en titt på bilderna ovan. Lager på lager, livstycken, kjollängder, förkläden och volanger i modern tappning. Snyggt kanske många tänker, coolt tänker andra, kul tänker en slöjdnörd som jag. Mitt starkaste intryck är nämligen flörten med den traditionellt betydligt mer ordnade folkdräkten.
Klara Sjons Nilsson, utexaminerad från Beckmans modelinje i våras är en av många designers som påverkats av en stark folkloristisk trend som sköljt över Sverige de senaste åren. På min slöjdblogg Kurbits har jag sedan över ett och ett halvt år tillbaka nästan dagligen kunnat visa på hur moderna designers och formgivare blickar bakåt i vår egen historia för att gå framåt. Myllrande mönster och motiv har återanvänts och fått nya former, tekniker, färgkombinationer och textilier har gett inspiration till nytt. En motreaktion inom formgivningsvärlden mot det tidigare väl strama och minimalistiska säger många.
Jag är inte modebloggare, snarare inredningsbloggare, men lite från sidan har jag ändå inte kunnat låta bli att märka att denna trend även satt sina spår på catwalken. De spaningar jag återger här är inte purfärska, det är plagg som visats upp de senaste åren. Men så är inte heller inspirationen färsk. Gemensamt är att de inspirerats av den svenska folkdräktstraditionen (läs mer här och här). Varje land har sin dräkthistoria. Den svenska folkdräktskulturen så som den lever och andas idag är en 1800-talskonstruktion, bestämd utifrån vad som var ”månadens outfit” bland dåtidens bönder runtom i landet.

Om Klara Sjons Nilsson ägnar sig åt diskreta blinkningar när hon inspireras av folkdräkten i sitt arbete ägnar sig Karin Holmberg åt ren ”sampling”. Karin Holmberg som gick ut HV Skola i fjol, har i den här huvtröjan plockat detaljer bland annat från dräkten från Dala Floda, en liten by i Dalarna i Sverige. Rosenbroderiet finns på folkdräktens huvudbonad och livstycke. Här möter den traditionella slöjdvärlden mainstreammodet. Kläderna när nämligen köpta på Hennes&Mauritz. Genom sina broderier skapar hon folkdräkter för moderna människor på det mest fantastiska och inspirerande sätt.
Ett annat sätt att göra folkdräkten mainstream är att göra den tillgänglig för alla. Vad sägs exempelvis om mjukisfolkdräkterna inspirerade av Leksandsdräkten från märket Emy Little, skapat av systrarna Kax?

Men det är inte alltid det finns konkreta kopplingar; en hel del modeskapare använder sig gärna av det äldre formspråket för att göra något helt nytt. Emma Lundgrens slutprojekt från engelska Central Saint Martin utforskar likheterna mellan Londons klubbscen och den svenska folkdräktstraditionen. Och då kan det se ut så här:


Dalahästar möter discoboll men samtidigt finns här faktiskt inspiration från det praktiska i folkdräkternas design. Förklädet kan exempelvis användas även som väska eller väggbonad och väskan med sminkspegel fungerar som brickhållare som även den kan hängas upp på väggen.
Mitt sista exempel är lika mycket konst som mode och hantverk. Svenska modeskaparen Bea Szenfeld, som länge utforskat nya material och gamla traditioner är just nu aktuell med en installation utanför museet Kulturen i Lund. ”Folkdräktsträditioner” heter hennes verk – och det är precis vad det låter; I metall, plast och tyg har träden fått folkliga outfits, inspirerade av skånsk dräkt.


Här slutar min exposé av folkdräktens återtåg i modemedvetandet. Men den folkloristiska slöjdtrenden slutar inte där. Hetast just nu är DIY, eller ”gör-det-själv”-rörelsen. Och även här har folkdräkten en potential. För i Sverige finns det en lång tradition av att man själv ska sy den folkdräkt man bär. Kanske detta får genomslag, men med en twist… Gör din folkdräkt som du vill ha den, och visa precis vem du är!
(Ursprungligen publicerad hos Prendas Públicas)