Hur många smörknivar tål Sverige egentligen? De senaste dagarna har det visat sig att vi tack och lov verkar tåla en hel del av den varan. I Expressens omdebatterade krönika Hur många smörknivar tål Sverige ställer sig Ann-Charlotte Marteus frågan om inte om inte slöjd och skolslöjd som ord och ämne är ålderdomlig och oproportionerligt omhuldat. Krönikan har väckt stor uppmärksamhet och många starka känslor i Slöjdsverige, vilket på ett fantastiskt sätt nu bland annat omformats till något så skönt som Smörknivsupproret.
Nyttjat på det sätt som är slöjdens absolut största fördel – att konkret och handfast kunna skapa ett kommunikativt resultat.
Smörknivsupproret anspelar på rubriken och i viss mån innehållet i nämnda krönika, där författaren alltså ifrågasätter slöjden som obligatoriskt skolämne och frågar sig om det inte är dags att prioritera annorlunda för att skoleleverna ska kunna koncentrera sig på färre ämnen. Hon blottade i sin krönika en traditionell, för att inte säga förlegad, bild av vad slöjd är och kan vara och det är där reaktionerna nu kommit. Från andra mediehåll, Marcus Persson på Östersundsposten och sedemera också Åsa Linderborg i Aftonbladet. Uppdatering: läs även Maria Lantz, rektor på Konstfack, Martina Montelius i Expressen, Malin Vessy, chefredaktör för Hemslöjd, lyssna på skolslöjdsdebatt i P1 morgon, här)
Ann-Charlotte Marteus har också följt upp sin krönika som svar på Östersundspostens inlägg, se här. Det rör förstås också på sig från slöjdare och yrkesutövare i stort, här är ett inlägg jag hittat på ämnet. Samt förstås en mängd facebookstatusuppdateringar.
Men gladast blir jag nog ändå av Smörknivsupproret, eftersom det i sin organisering, sitt engagemang och sitt specifika ämnesutnyttjande visar att samtida slöjd går att använda till att föra och väcka debatt. Och att det görs så från slöjdlärarhåll! Detta är alltså sättet som utövarna, pedagogerna, hantverkarna och slöjdarna protesterar. Och det gör så genom att kärleksbomba Expressens redaktion med nyttig, värdefull, relevant slöjd – skicka din smörkniv med ett budskap på är budskapet.
Det är som jag sagt länge – slöjd är politik! Uttryckssätt och material är oväsentligt, det är budskapet som räknas. Smörknivsupproret är gerillaslöjd i all sin utformning och i sitt genomförande.
Under dagen har det trillat in lektionsförslag för hur elever i skolan kan göra sin röst hörd på temat smörkniven. Följ facebooksidan, här finns mycket intressant att ta del av! Landets slöjdlärare tillsammans med sina elever tar alltså bladet från munnen och visar med kreativitet, skaparlusta, engagemang och kunskap att slöjd är viktigt och relevant. Förhoppningsvis kommer det Expressen till godo vilken som är slöjdens syfte och vikten med slöjden som uppdaterat och viktigt skolämne.
Kreativt självförtroende är något av det viktigaste vi kan rusta framtida generationer med tänker jag, låt slöjdlärarna göra sitt jobb med att lära ut det. Och lyssna på dem i deras arbete.