Jag älskar garngraffiti. Ibland känns det som att jag lever, andas och eeh, typ, pratar garngraffiti för jämnan – en stor del av mina fördrag som jag numera får hålla över hela landet handlar just om garngraffiti.
Nu har ju en hel sommar passerat, men där i juni bestämde jag mig för att få ner mina tankar om och min bild av garngraffitins historia och utveckling från 2005 fram till idag. Och så fick jag publicera det hela – eposet i två delar – på Zickermans, idag ligger det uppe.
Första delen handlar mest om Knitta Please, som kanske inte var allra först ut, men störst och mest tongivande. Så – jag säger bara, klicka vidare till artikeln här. Och – god läsning!