Jag har ägnat mycket tid i det offentliga rummet på sistone, då jag har skrivit artiklar om graffiti och gatukonst i Stockholm efter nolltoleransen. Artiklarna har nu publicerats i tidningen Syre, se del ett här och del två här. Roliga möten, spännande uttryck och smarta samtal har gjort mig ännu mer hög på människans kreativa förmåga och behov av kreativitet, hur den än må se ut.
Jag hade bland annat nöjet att träffa konstnären Patrik Qvist, som är den som under mer än två år nu försett oss här i Stockholm med slagkraftiga, underfundiga, och bitvis dramatiska uttryck – skrivna i plastmuggar. Vistas man i stan så har man förmodligen sett formuleringar som ”Try again fail better”, ”Jag har ett riktigt jobb”, eller ”Du får ledigt idag” för Patrik Qvist har varit flitig, runt 500-600 budskap räknar han att han fått ut vid det här laget – många plastmuggar har det blivit.
Jag såg hans verk för första gången live högt upp på Katarinavägen ner mot Slussen i september 2016: ”Endast orden skiljer oss åt” mötte mig från fönstret på 3:ans buss ner mot Slussen. Orden gjorde mig både upplyft och eftertänksam, en reaktion som han gillar:
– Jag blir glad över att få till funderingar och samtal, det var min förhoppning och önskan när jag började. Jag vill gärna sprida dubbeltydiga formuleringar, jag gillar ord och uttryck som kan tolkas på olika sätt, säger Patrik Qvist.
Som ett av de verk som blev en riktig snackis när det kom upp; i Observatorielunden i centrala stan. En pil pekandes mot Handelshögskolan med orden Sagor om evig tillväxt och Andra berättelser, med en pil pekandes åt Stadsbiblioteket.
Patrik Qvist berättar att han ville göra något i det offentliga rummet som han kunde sätta upp dagtid och framförallt med enkla medel. Muggarna som han använder är vanliga vita med ränder och de är precis i storlek för att passa in i de vanliga rombformade Gunnebostängslen.
Vi diskuterade huruvida gatukonsten har en roll eller kanske snarare en plats i det offentliga rummet, Patrik Qvist menar att den reklam vi har runt om oss inte på något vis står i paritet med våra kreativa intressen eller uttryck. Den gatukonst som finns borde kunna ta mer plats resonerar han, idag utgör den en försvinnande del av det visuella gränssnittet och där borde vi få kunna ta mer plats.
Är det du gör olagligt undrar jag:
-Jag tror inte det. Kanske att det eventuellt går under reglementet kring olaga affischering, men jag gör ju ingen skada. Jag bidrar till nedskräpningen kanske, men jag förstör ingen egendom, säger han.
En detalj kring muggarna som bekymrar Patrik Qvist är just plasten i muggarna. Hans diskussioner handlar ofta om miljö och klimatproblematiken, han vill väcka debatt i livsstilsfrågor och också ställa frågor kring prioriteringar om konsumtion kontra hållbarhet.
-Jag har, med rätta, fått kritik för det, säger han.
Ett par dagar efter att vi setts ramlar jag av en slump över muggarna i inläggets topp – där det står det ordet Igen, på ett av Slussenområdets stängsel. Muggarna är strutformade och i papper, och därför kopplade jag inte direkt att Patrik Qvist kunde vara avsändare. Men efter lite instagramkontakt förstår jag att det är hans verk: ”pappmuggar, komposterbart material!” utropar han lyckligt. Så i framtiden lär vi se honom använda andra typer av muggar, i andra former, på sina budskap.
Men hur kom det sig att han började?
– Jag har min ateljé i Frihamnen och hjälpte en kompis att städa ut ett magasin. Vi hittade tusentals plastmuggar i en låda och jag tyckte att de var för många för att inte göra något av. I Frihamnen finns det mycket Gunnebostängsel, så jag började laborera med budskap och muggar där, berättar Patrik Qvist.
Han berättar att han sett liknande tilltag, att åskådare i på amerikanska baseball-matcher satt upp sina tomma plastmuggar istället för att slänga dem på marken. Men som konstnärlig metod eller uttryck vet han ingen som arbetar på liknande sätt. En del efterföljare har han dock.
Hans verk sitter ofta visuellt tillgängligt men svårtillgängligt fysiskt, vilket är en utmaning. Muggarna tas ner ganska omgående så ju mer svårt placerade de är desto större spridning tänker sig upphovsmannen.
-De fotas numera ganska frekvent i sociala medier, vilket är roligt. Jag använder de bilderna för att få ett hum om hur budskapen mår, ibland åker jag tillbaka och fyller på eller rättar till, berättar Patrik Qvist.
Men han säger också att hans muggar ofta används av förbipasserande som gör egna ord av hans muggar och det gör honom glad. Budskapen tillhör staden slår han fast, och återkommer ofta till hur viktigt det är att vi själva tar platsen och tar ansvaret för våra publika miljöer.
-Det är något fint med begreppet gatukonst tycker jag, det betyder att den är öppen och till för alla på gatan. Det är också förbannat kul att arbeta ute, att få direktkontakt med förbipasserande är det bästa jag vet.
Följ Patrik Qvists framfart i det publika rummet – han finns på instagram @hpjqvist. Och här finns mer att läsa om det han gör. Patrik Qvists arbete är också med i artikel två i Syre Stockholm, du hittar den här.