Formex med hantverksfestivalsfokus

Nej jag får erkänna att jag inte alls hann med Formex som jag hade hoppats den här mässan. Jag var där i onsdags och hade mycket på agendan – jag hann träffa många kloka hantverkare, slöjdare, återförsäljare och kollegor, och det är värt mycket också. Jag hann också lyssna på föredrag, vilket var tacknämligt. Men när det kommer till att presentera årets trender eller tankar bakom vad som är nytt kring Formex, ja då går jag bet.

Jag fastnade ganska självklart ganska länge på Formex entrétorg, där en hel hoper begåvade slöjdare stod och arbetade, de var alla ditbjudna för att ingå i mässans The House Cat Festival som fokuserade på slöjd och hantverk, där samarbetet skedde mellan arkitektgruppen Codesign och Hemslöjden. The House Cat själv var stor och gigantisk och helt gjord i lådor. Och innehöll förstås en massa roliga hemligheter:

Däremot har jag följt andra som rapporterat, och det är förstås en fröjd att läsa Frida Ramstedts Trendensers omfattande inlägg. Det jag dock blir ännu mer i gasen över är hennes text Näe, nu får ni fasen sluta göra brickor, tjejer! Ett riktigt läsvärt inlägg som sätter fingret på inte bara den mättade marknaden av just brickor, underlägg och disktrasor, utan också lyfter frågan om förvaltande av talang. Jag håller med – tjejer, ni kan mer!

Också Stefan Nilsson har förstås bloggat och rapporterat med den äran, här, Stefan låg också bakom urvalet i Formex första Pop-up-butik, ett roligt och bra initiativ tycker jag. Sist vill jag också tipsa om att läsa Maria Richardssons spaningar från Nordic Design Collectives håll, inspirerande också de.

Ja, och själv? Ja jag kollade liksom runt på fina grejor i ett rasande tempo, jag missade en hel del. Men gick utan trendfokus eller nyhetsfokus, och det är också en skön känsla med Formex tycker jag. Att i rätt sinnesstämning kan man bara bli glad över fina grejor liksom. Samt också att bli enormt imponerad och upplyft av allt engagemang från monterinnehavarna. Anny Jernberg från Återbrukshyttan är ett sådant exempel, här delar hon monter med lika drivna Linda från Rethink Design. 

Ytterligare en sådan person som jag blev inspirerad av är Andrea Djurle, för närvarande både student vid Textilhögskolan i Borås och halva ägaren av företaget Aderelles, som samarbetar med utsatta kvinnor i Calcutta. Kvinnorna arbetar med deras tillverkning av kuddarna, Aderelles står för design och utformning, kvinnorna syr upp kollektionen. Aderelles har funnits sedan oktober 2014, läs mer här!

Ja och över till fler fina favoriter, här kommer det en drös bilder. Håll tillgodo!