Ny vecka nya möjligheter – speciellt till alla er som är i Göteborg med omnejd. Där är nämligen Steneby konsthantverk och design halvvägs in i sin utställningsperiod på Trädgårdsföreningen. ”Blod, aska, te och pengar – berättelse genom material” är hur man benämner och beskriver utställningen och det är Stenebys kandidat- och magisterexamensstudenter som visar sina verk.
Jag blir extra nyfiken på den här utställningen tack vare curatorerna Kajsa G Eriksson och Fredric Gunve, som i utställningens katalog berättar om sina intentioner, bland annat så här:
Sökandet och skapandet av identiteter i det imaginära digitala rummet pågår samtidigt som kropp och material ger möjligheter och sätter gränser. Guldpriset stiger (bomull, kisel, olja, björk, koppar, lin, körsbär, aln), nya material introduceras och äldre material omvärderas. Det är genom material som vi ställer angelägna frågor om samtiden och genom materia kan vi se både poetiska och vetenskapliga aspekter på världen.
Utan att ha sett utställningen går jag igång på det här en masse! Det känns starkt och genomtänkt och mycket relevant. Och det känns också som ett nytt och välbehövligt grepp. Inte minst gentemot studenterna som genomfört sina examensarbeten, utan också gentemot nischen universitetsutbildning inom konsthantverk och design.
Att problematisera och konkretisera också de teoretiska skapandeprocesserna är inte det enklaste, och ibland känns det som att det handfasta och utförandet vinner. Att man lämnar betraktaren i sticket med ett väl genomfört och vackert arbete, förvisso fri att göra egna tolkningar, men också ibland oförlöst i tankar om bakgrund och mening. För ofta finns det ju där! Tankeprocessen! Idén, fördjupningen! Materialets fördjupade berättelse liksom. Vad materialet vill och vad göraren menar.
Materialet är ju självklart i fokus för alla skapande hantverksutbildningar, men kopplingen mellan handens arbete och den mentala tankeprocessen är inte alltid tydlig.
Genom att sätta ord på och lyfta upp just materialets betydelse (och berättelse) på ett konkret och problematiserande blir då extra spännande som inramning tycker jag. Håller ni med mig här? Kanske tappar jag lite fokus, men jag har tänkt mycket på just materialet kontra innehållet på sistone, så det här föll i god jord hos mig.
”Vi vill att du deltar i denna materiella utställning”, skriver curatorerna. ”Det är först när du ger dig in med hela din kropp som utställningens berättelser och dess politiska konsekvens uppenbarar sig och utveckling är möjlig”. Solklart och briljant! Ja, det här är något jag verkligen går igång på känner jag.
Här är endast några av alla begåvade verk som finns med. Kolla in den informativa och välfyllda sajten för mer information. Utställningen pågår till 23 juni.
Den kapade bilden längst upp i inlägget är ett textilt mönster gjort av Jessica Ljung, se hela mönstret här.
