Järvsödräkten och en uggla, dramatisk bild ur Laila Duráns kommande bok Scandinavian Folklore. (Foto Laila Durán)

Jag blev alldeles lycklig när jag häromdagen hittade till bloggen Folklore Fashion, som dokumenterar arbetet med den kommande boken Scandinavian Folklore. Bakom detta gigantiska och ambitiösa arbete ligger Laila Durán, som är fotograf. Och ägare av Durán textiles, om någon känner igen hennes namn.

Ragnhild Lome från Folkdräktsinstitutet i Fagernes, Norge, i sin dräkt, en rekonstruktion av en tidig 1800-talsdräkt. Ur boken Scandinavian Folklore som kommer ut i april. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Fantastiska samedräkter! (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Boken blir Duran Textiles första och den kommer ut i april i år. Laila Durán berättar för mig att hon samarbetat med museer och samlare för att visa dräkterna i ett nytt samanhang. Boken är tänkt som inspiration till den vetgiriga, om vår skandinaviska dräktkultur och våra traditioner. Den sagolika nordiska naturen verkar också få spela en viktig roll.

På bloggen Folklore Fashion lägger Laila Durán ut bilder och information fortlöpande om arbetet, allt är fotat på plats;
- Vallkullor på fäboden, bröllop i kyrkan, bebisar i badbaljan, solsken och ösregn…det är ett helt år med början tidig vår och med slut till jul, berättar hon.

Fantastiska samedräkter! (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Här har jag fått låna en rad bilder av Laila Durán, och sammanfattat lite om vad de föreställer.

Men gör som jag, ägna tid åt att bläddra bland allt vackert på bloggen. Tills boken kommer ut, jag tror att den blir en fantastisk kunskaps- och inspirationskälla.

Mer information om boken finns också här och snart här.

Detalj av en vinterdräkt från Boda, Dalarna. Väskan med intrikata detaljer i ylle, silke och bomull. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Karaktäristisk hätta för en gift kvinna från en norsk dräkt, Hardanger Folkemuseum. (Foto Laila Durán)

Festdräkt med krona från Hardanger Folkemuseum. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Britt Eklund i sin dräkt från Boda, Dalarna. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Hätta från en norsk dräkt från Övre Valdres, den signalerar att kvinnan är gift. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Norska dräkter; mannen bär en dräkt från Valdres, kvinnan en dräkt från Nord-Tröndelag. Dräkterna härstammar från tidigt 1800-tal. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Detalj från samedräkt. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Detalj från Dala Floda-dräkten. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Drottning Margaretas gyllene kjortel i Uppsala domkyrka. Durán Textiles lanserar rekonstruerat tyg för domkyrkan. (Foto Laila Durán)

Det är sannerligen tvära kast här på Kurbits märker jag. Idag är jag ledig och fastnade därför en stund extra i pressmeddelanden och olästa blogginlägg. Från Durán Textiles kommer dessa nyheter; ett rekonstruerat tyg för Uppsala Domkyrka. Tygets mönster har Drottning Margaretas gyllene kjortel som förlaga.

Jag lär mig att originaltyget är vävt av siden och guldtråd i Italien i början av 1400-talet. Och historienörden  i mig går såklart genast igång på att tyget i  Drottning Margaretas klänning dels vetenskapligt kunnat dateras till 1403-1439, dels att man också konstaterat att den faktiskt använts en hel del. Så mycket för den mörka medeltiden…nå, säkert är ju att det bara var drottningen som hade kulor för att kunna bära en dräkt som denna. Men så var hon ju också drottning av Danmark, Sverige och Norge också och var den som skapade Kalmarunionen 1397.

Margareta dog 1412 och då hängde klänningen vid hennes grav i Roskilde domkyrka, den togs som krigsbyte av Karl X på 1600-talet, och överlämnades till Uppsala domkyrka vid kungens död.

Klänningen är en medeltida galamodell, med underklänning i grönt siden, ett broderat bälte och broderade skor samt haklin och dok i tunt siden. Kronan är tillverkad i medeltida stil. (Foto Laila Durán)

Nå. Nu lanserar alltså  Durán Textiles tyget Margareta, där man har målat av mönstret och handtryckt det på bomull och sidentyg. Man har för effektens skull (funkade ju på mig!) låtit sy upp denna medeltida rekonstruerade klänning, det trycka sidentyget blir metervara i färgställningarna guld och rött samt blågrått och silver. Bomullstyget blir metervara, bärkassar och souvernirprodukter som alla kommer att säljas i kyrkans shop.

Durán Textiles har en rad roliga produkter med just historisk anknytning, jag har skrivit om några av dem här tidigare. Och vad kan man annat säga än att Uppsala domkyrka ramar in det mesta med historisk tyngd och prägel, det märks inte minst på det informativa pressmeddelandet, som lärt mig allt ovan. Maffigt!

Tyget Ranka från Durán textiles. (Foto Laila Durán)

Jag såg den här bilden på Formex, i Durán textiles monter, och blev som historiskt romantiskt intresserad glad och lite rörd. Jag har tidigare skrivit om Durán textiles återanvändning av historiska textilier till nya produkter. Här lanserade de bland annat tyget Ranka, screentryck med handmålade detaljer. Mönstret finns i två färgkombinationer, i rosa och i turkost. En rad nyare nyheter fanns också i montern, men jag gick mest igång på detta. För företagets hela utbud, kolla in hemsidan.

Durán textiles berättar just om Ranka att det turkosa är originalfärgställningen, och att originalet provtryckt på papper är daterat till 1748. Inspirationen kommer som sig ofta från 1700-talets mönster från indiska och kinesiska vävda och målade sidentyger.

Durán textiles startades 2005 och arbetar med rekonstruktioner av historiska tyger från museisamlingar. Originaltygerna fotograferas, bilden handmålas med bläck och pensle för att få samma karaktär som förlagan. Därefter skickas målningen till hantverkare i Indien som använder samma tryckteknik idag som för 300 år sedan. Deras kollektion av kattun (bomullstryck) och vävda och broderade sidentyger produceras alla i Indien. (Undrans varför det inte går att göra här hemma?) Många av de mönstrade sidentygerna kommer från Berchska samlingen på Nordiska museet, Ranka här ovan är ett exempel.

För ett par år sedan på 17 maj bar jag folkdräkt, det var ett äventyr. Det var invigning på Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds och Nordiska museets årligen återkommande utställning, Sommarslöjd. Då, 2006, invigdes också den holländska trendgurun Li Edelkoorts utställning North meets South som en del av Sommarslöjd. Delsbodräkten från Hälsingland som jag blev tilldelad passade oväntat bra in i det sammanhanget. Med hjälp av den kompetenta personalen på Skansens klädkammare fick jag rätt hätta, kjol, liv och skor – upp och ner i deras klädarkiv, prova prova. Vilken enorm skatt som gömmer sig där! Jag fick bära en kofta från 1894. Fatta, en bevarad kofta från artonhundratalet!

Ännu äldre är originalen till det nygamla mönstret Kulla. Textilföretaget Durán textiles har tillsammans med Skansens klädkammare tagit fram det handtryckta tyget. Mönstret är hämtat från Bjuråkers- och Mockfjärdsdräkten, i original är tyget blocktryckt med handmålade detaljer, från 1700-talet. Man tror att det är tillverkat i Sverige.

Det här med folkdräkt är ju lite ovant och krångligt för de flesta idag, det är ju lätt att konstatera. Men visst går det väl an att bära en väska i tyget? Eller varför inte köpa metervara och sy något själv? Väskorna och tyget går att köpa på Svensk Slöjd, såg jag häromdagen då jag var där.