Älskade Älskade kofta!

”Det finns en kofta för alla, och en kofta för varje tillfälle. Och koftan är ett plagg som lyfter fram det bästa hos den som bär den. Den är personlig och generös – aldrig krävande. När du har en skön kofta på dig är det som att bli omfamnad av någon du tycker om”.

Teaterkoftan. Ur den fantastiskt inspirerande boken Älskade kofta av Birgitta Forslund. (Foto Kurbits)

Teaterkoftan. Ur den fantastiskt inspirerande boken Älskade kofta av Birgitta Forslund. De fina bilderna är tagna av Åsa Dahlgren, här avfotade på ett inte alltför smickrande vis av mig.  (Foto Kurbits)

En liten avstickare till Textilmuseets lappupprop igår, men nu ångar bokveckan vidare. Den här är nog den allra nyaste av mina böcker på hög – Älskade kofta, av Birgitta Forslund och orden ovan är ur hennes inledning till boken. Jag kan inte annat än hålla med, jag älskar också koftor. Jag stöter dock på patrull kring mina koftor lite nu och då, av två olika skäl: jag har svårt att hitta den optimala koftan och tenderar att gå i samma favoriter dag ut och dag in, och, det senare inser jag nu är ett stort problem – jag kan inte sticka.

Dock är det nu så att Birgitta Forslund kanske har gjort en av de vackraste böcker om koftor någonsin, och lusten och viljan att producera blir så gigantisk trots att jag inte förstår själva mönstren. Kanske är det nu jag måste göra slag i saken på allvar? Gå en kurs i just koftstickning? Hur svårt kan det vara? Hinner jag tänka när jag nästan svettigt bläddrar igenom för första gången.

En detalj av prästkoftan. Ur boken Älskade kofta. (Foto Kurbits)

En detalj av prästkoftan. Ur boken Älskade kofta. (Foto Kurbits)

Men för er som alltså redan kan sticka – det här är en bok med  24 stick- och virkbeskrivningar av en rad olika typer av koftor. Vi har floristkoftan, longboardkoftan, konstnärskoftan, blomsterkoftan, teaterkoftan…ni fattar. Författaren har specialdesignat koftor till dessa människor i olika yrken som i sitt jobb kan behöva en viss sorts kofta. Och så har hon tillsammans med fotografen Åsa Dahlgren och stylisten Gudrun Boner stickat till dem, stylat och fotat av dem i sina yrkesmiljöer.  Det är en så fin tanke  – och ett så strålande fint resultat – att jag blir alldeles rörd. Tänk om man fick en bloggkofta! Eller en föreläsningskofta! Ååh.

Jag kan alltså inte säga så mycket om själva mönstren och beskrivningarna, annat än att Birgitta Forslund är en rutinerad stickdesigner och stickare som förstås kan sitt hantverk. Tillsammans med de historier hon berättar om varje kofta blir det här en inspiration för endast läsare också.

Och...ååh, julkoftan! Jag är världens största julnörd och sörjer just nu att jag inte har någon ny julkofta. Typ den här. Ur boken Älskade kofta. (Foto Kurbits)

Och…ååh, julkoftan! Jag är världens största julnörd och sörjer just nu att jag inte har någon ny julkofta. Typ den här. Ur boken Älskade kofta. (Foto Kurbits)

Tycker ni att Birgitta Forslund känns bekant beror det på att hon ligger bakom exempelvis boken Stickat och virkat – vintage på svenska, som kom ut 2008. Det var nog förra gången jag på allvar tänkte att jag nog skulle kunna ge mig i kast med att sticka en kofta, för övrigt…renkoftan som finns här, drömmer jag fortfarande om.

Ja. Som ni märker är jag alltså lite tagen av boken om koftor, just för att det ringar in lite av en egen personlig stil och dragning. Inspiration och kreativitet är mäktiga saker, jag brukar beskriva det som ett kli. Ni vet, bra böcker, inspiration, slöjd, eller idéer, som gör något med ens huvud. Som får en att plötsligt komma på sig själv: ”aha, men jag kanske kan göra det här?” Bara för att det är en så bra bok, eller idé eller ett så spännande föremål. Precis så är det med Älskade kofta.

Och det här är bokens omslag. Älskade kofta alltså, av Birgitta Forslund, finns ute nu, Bonnier Fakta. (Foto Kurbits)

Och det här är bokens omslag. Älskade kofta alltså, av Birgitta Forslund, finns ute nu, Bonnier Fakta. (Foto Kurbits)