Material

Do-shop slöjdifierar Designtorget

Do-shop slöjdifierar Designtorget

I måndags gick Hemslöjdens evenemang Handmade Issues av stapeln, en dag där man samlat en rad ämnen, diskussioner och programpunkter i det handgjordas tecken. Stipendieutdelning (Hemslöjden förvaltar en rad fonder och delar ut en ganska stor pott pengar till olika slöjdändamål, i och med detta evenemang delades för första gången pengarna ut inför offentlig publik) för att uppmärksamma kreatörerna men också själva möjligheten att söka, föreläsningar och paneldiskussion stod på agendan. Liksom själva görandet.

Installerade och på gång. Anna Wengdins materialsamling från Do-shopen under Handmade Issues på Bonnier Konsthall i måndags. (Foto Kurbits)

Installerade och på gång. Anna Wengdins materialsamling från Do-shopen under Handmade Issues på Bonnier Konsthall i måndags. (Foto Kurbits)

Jag fick vara med i dagens mest kreativa projekt, i alla fall det som skedde mest live; Hemslöjdens Do-shop. I samarbete med Designtorget ville man se om det gick att slöjda till massproducerade föremål för att på så vis kunna få till mer handgjorda produkter. Designtorgets förvisso handgjorda, men ändå mångreproducerade vaser fick sig en omgörning av fyra utvalda slöjdare som bjudits in att slöjda live.

Fyra slöjdare, fyra material: Anna Wengdin som är en skicklig yllebrodös med textil och broderiet som uttrycksmedel, Gunnel Eriksson som är en av våra få rotslöjdare i Sverige, med sitt utsökta material björkroten. Anette Nilsson arbetar kreativt med trådslöjd och Simon Svennberg med spännande uttryck i trä. Alla fyra hade innan fått mått på de tre standardvaserna skickade, de hade fått bilder och en uppmaning att utifrån sina olika uttryck och  material förvandla, omvandla, ge ny funktion eller utsmyckning.

Dagens medverkande: Anette Nilsson och Anna Wengdin. Längst ner i bild Anna Åhlin Hägglund som ligger bakom Do-shopen tillsammans med Designtorget, här skymtar Amanda Hasselström från samma företag. (Foto Kurbits)

Dagens medverkande: Anette Nilsson och Anna Wengdin. Längst ner i bild Anna Åhlin Hägglund som ligger bakom Do-shopen tillsammans med Designtorget, här skymtar Amanda Hasselström från samma företag. (Foto Kurbits)

Dagen började hos Designtorget, där företagets creative director Amanda Hasselström förklarade Designtorgets önskan med Do-shopen:
”Om ni omfamnar det massproducerade objektet med handen, var hamnar vi då? Hur möts materialen? Skapa er egen värld, gå hur långt ni vill, ge föremålet ett annat användningsområde, eller inget användningsområde alls.”

Och nu installerade på Bonnier Konsthall, där slöjdarna satt under eftermiddagen. (Foto Kurbits)

Och nu installerade på Bonnier Konsthall, där slöjdarna satt under eftermiddagen. (Foto Kurbits)

Hemslöjdens Anna Åhlin Häggström, som stod för idén med Do-shopen och urvalet av slöjdare i samråd med Designtorget såg samarbetet som ett första kreativt möte, där diskssionerna kring det hangdjorda får en möjlighet att tas vidare.  Samarbetet innebär nu en  utvärdering och en fortsättning med mål att skapa nya produkter – hybrider mellan massproduktion och slöjd som det sades under dagen.

 Anette Nilssons material är tråden, här är hon i full gång att göra en krona till vasen. Metalltråden varvas med pärlor och fiskfjäll (!) som gav ett fint skimmer. Anette ville behålla vasens funktion men addera utsmyckningen. Materialet är matchat till att passa vatten.  (Foto Kurbits)

Anette Nilssons material är tråden, här är hon i full gång att göra en krona till vasen. Metalltråden varvas med pärlor och fiskfjäll (!) som gav ett fint skimmer. Anette ville behålla vasens funktion men addera utsmyckningen. Materialet är matchat till att passa vatten. (Foto Kurbits)

De mest påpassade och uttittade under dagen var förstås slöjdarna själva. Trots mycket publik, många frågor och diskussioner lyckades de fyra lösa problem på plats, fatta beslut och driva slöjdandet framåt. Mått och material var som sagt givna innan, Simon Svennberg hade frågat om möjligheten att ta med sig sin svarv till Bonnier Konsthall där dagen ägde rum, något som (tyvärr!) inte var möjligt.  Han kom därför med tre färdigsvarvade lock till vaserna, vilka under dagen fick täljda knoppar och färg.

Anna Wengdin hade broderat en gördel till sin smyckeburk, men det visade sig att det testexemplar hon hade köpt i butik diffade rejält med det exemplar som Designtorget försåg henne med. En intressant diskussion kring själva tillverkningen av vaserna  uppstod, maskiner och människor kring tillverkningen i Portugal gör alltså lite olika. En form som alltså varierar sig med flera centimeter, är det massproducerat?

Gunnel Eriksson valde också att ha kvar vasens funktion, men lade en rotkrans som dekoration. Hon började från början trots att rotslöjden är oerhört tidskrävande. (Foto Kurbits)

Gunnel Eriksson valde också att ha kvar vasens funktion, men lade en rotkrans som dekoration. Hon började från början trots att rotslöjden är oerhört tidskrävande. (Foto Kurbits)

Utmaningen i dagen var förstås tiden. Dessa i sina material mycket skickliga slöjdare vet och behärskar sina tekniker, men är alla  väl medvetna om att handgjort tar tid. Anette Nilssons envetna böjande av metalltråden började från grunden, likaså Gunnel Erikssons rotbindning. Anna Wengdins centimeterdiff gjorde att också hon fick börja om.

Och så är det ju med det handgjorda. Det är ju också en kraft och tillgång. Att kittla och utmana det produktionssättet är nyttigt och roligt, samtidigt som det förstås kräver en snabb hand och ett vasst huvud.

Simon Svennberg fick alltså inte ta med sig svarven, men tillverkade istället knopparna för hand på plats. Hans vas blev en burk i tre storlekar, och dagens problemlösning handlade för honom om att tälja passande knoppar och huruvida locken skulle ha färg eller ej. (Foto Kurbits)

Simon Svennberg fick alltså inte ta med sig svarven, men tillverkade istället knopparna för hand på plats. Hans vas blev en burk i tre storlekar, och dagens problemlösning handlade för honom om att tälja passande knoppar och huruvida locken skulle ha färg eller ej. (Foto Kurbits)

Anna Wengdin med applikationer, broderi och pärlor förvandlade vasen till ett smyckeskrin, där halsband och armband samsas. Dekorationen som hon förberett blev alltså för kort, vilket hon satte igång med att lösa. (Foto Kuribts)

Anna Wengdin med applikationer, broderi och pärlor förvandlade vasen till ett smyckeskrin, där halsband och armband samsas. Dekorationen som hon förberett blev alltså för kort, vilket hon satte igång med att lösa. (Foto Kuribts)

Fler slöjdare behöver nå ut till större kundkretsar och världen behöver som alltid kvalitet och handgjorda objekt. Att de tar lite längre tid och kostar lite mer är något som vi i all högre utsträckning börjar vänja oss vid. Att se Designtorget i samarbete med Hemslöjden är en vettig, intressant och modig inriktning.

Designtorget går i och med detta också tillbaka till sina rötter i hög utsträckning, att hjälpa formgivare att nå ut till större marknader och att lyfta in småskaliga formgivare i nya sammanhang.

Hur blev det då? I slutet av dagen presenterades deltagarnas vaser på det här viset. Lite förberedelser och ett par timmars slöjdande senare hamnade Do-shopen här. Nu blir det spännande att se hur Hemslöden och Designtorget går vidare! (Foto Hemslöjd)

Hur blev det då? I slutet av dagen presenterades deltagarnas vaser på det här viset. Lite förberedelser och ett par timmars slöjdande senare hamnade Do-shopen här. Nu blir det spännande att se hur Hemslöden och Designtorget går vidare! (Foto Hemslöjd)

Dagens Do-shop hade som syfte att påbörja detta möte eller kreativa samtal mellan handaskicklighet och formgivna producerade föremål. Jag ser fram emot en utveckling av detta och hoppas att samtalet mellan Designtorget och slöjdarna får fortsätta och förhoppningsvis resultera i unika slöjdifierade hybridformer framöver.



Elin Jantze får broderistipendium

Elin Jantze får broderistipendium

Jag sitter med i Föreningen för Svensk Hemslöjds styrelse och ett av många roliga uppdrag där är att utse årets broderistipendiat.

Föreningen förvaltar en fond i brodösen Mimmi Börjessons namn, och delar varje år ut ära och en slant till … Läs mer >>



Olek taggar för ett bättre hav

Olek taggar för ett bättre hav

Polska garngraffitikonstnären Olek har nyligen taggat  en av undervattenskonstnären Jason DeCaire Taylors skulpturer Time Bomb. Olek, som är en mycket politisk konstnär med virkning som främsta uttrycksmedel låter i denna video sin oro för världens hav och dess bestånd av … Läs mer >>



Åtta årstiders digitaltryck

Åtta årstiders digitaltryck

Hur har man det i kulturhuvudstaden Umeå nuförtiden kanske du undrar? Jag får lite rapporter nu och då, senast från föreningen Textilmejeriet, där man berättar om sitt offentliga verk i utställningen Staden, från mejeri till sliperi.

De tolv … Läs mer >>



Höstnyheter från Camp Cirrus

Höstnyheter från Camp Cirrus

Jag fick tips från Helsingborg och Camp Cirrus om deras nya mönster och textila produkter och fick också dessa fina bilder skickade. Kuddarna heter Rund, Vass och Folklore, samt Bellis. Brickor, handdukar och brödpåse finns också i deras produktion. Stiligt!

Bakom … Läs mer >>



Nattskogen lockar barn och vuxna

Nattskogen lockar barn och vuxna

Jag gillar formgivaren och illustratören Anna Lindsten, hennes serie Nattskogen lockar mig speciellt. Här samsas fantasifigurer och karaktärer som hör hemma i riktiga skogen, men tjusningen i den tycker jag är att det finns något för olika åldrar att upptäcka.

Cheek to cheek, ur Nattskogen av Anna Lindsten. (Foto Anna Lindsten)

Day and night, kudde av Anna

Läs mer >>