Svärandes framför både symaskin och dator, där jag googlar engelska sömnadstermer och instruktioner är jag verkligen benägen att hålla med. Ska det verkligen vara så svårt att sy lite själv?

Klipp ut det medföljande mönstret i din egen storlek och sätt igång! Beskrivning i asken. (Foto Make it your own)

Men klart att Elins frågeställning var rent retorisk för henne, eftersom hon och Hanna Nordenson nu tagit fram och säljer mönster. Elin Vennerbring läser en master på HDK i Göteborg, Hanna Nordenson är utbildad skräddare och läser idag på Handelshögskolan. Tillsammans driver de alltså Make it your own.

Idén till ett basmönster på svenska har funnits ett par år. Elin bad Hanna, som då läste till skräddare, om hjälp med ett enkelt mönster på en tröja:
- Till det fick jag en nerklottrad sömnadsbeskrivning. Och det var precis det som saknades på marknaden. Ett enkelt basmönster med tillhörande beskrivningar på svenska för tjejer som vill komma igång att sy, berättar Elin.

Färdig tröja med en tillsatt halskrage som pynt. (Foto Make it your own)

Mönstret säljs i den storlek man själv har, XS-L, för att det ska bli så enkelt som möjligt att klippa ut eller göra ändringar. Basmönstret kan förändras till linne, kofta och klänning och det är tänkt att kunna användas både på vävda tyger och i trikå. Och mottot är så enkelt som möjligt:
-Vi tycker att de mönster som finns på marknaden idag är till för de som redan har en mer avancerad sömnadskunskap. Det kan också vara en av anledningarna till att tjejer tror att de inte kan sy.

Kolla också in Make it your owns blogg, där Elin och Hanna lägger upp det de själva syr, men också kompletterar med frågor och mer information.
- Make it your own vill inte vara en pekpinne snarare en inspiration till att skapa själv. På bloggen lägger vi upp det vi syr själva av makeityourown mönster, länkar till andra saker som inspirerar oss samt lite sytips på små detaljer som tex. att sy en puffärm eller en krage, säger Elin.

Jag fick mitt mönster per post häromdagen, och ser fram emot att ta itu med uppgiften att sy världens enklaste tröja – fortsättning följer!

Allt du behöver ska finnas i asken, ditt storleksanpassade mönster samt instruktioner. (Foto Make it your own)

Sy din egen tröja! Make it your own säljer mönstret. (Foto Make it your own)

Idag gör jag det med glädje, dessutom lånar jag hennes bilder – för är inte det här helt makalöst fantastiskt så säg? Ett galleri minitavlor av tändsticksaskar. Jag såg det igår, och gick direkt hem och kollade in utbudet av askar därhemma, helt laddad att ägna helgen åt att göra utställning med iallafall vår äldsta.

Gör ditt eget minigalleri där hemma, bloggen Craft and Creativity bjuder på inspiration och beskrivning. (Foto Craft and Creativity)

Om inte just tanken på minigalleri med allsorts figurer, färg och papper lockar er, kolla istället in bloggens många andra gör det själv-tips och beskrivningar. Här finns mycket att läsa!

På bloggen Craft and Creativity finns en fantastiskt fin beskrivning på hur du gör små minitavlor därhemma. (Foto Craft and Creativity)

Fem punkter har jag på min lista i år. Fem inriktningar, händelser och intryck som jag tycker präglat Kurbits ämnesområden och blivit tydliga när det nu är dags att se tillbaka på året som gått.

Kolfat av Jonas Hasselrot. (Foto Slow Craft)

1) Slow craft. I år har vi tagit det riktigt stora steget mot välbefinnande genom handens arbete. Vi vet med oss att vi mår bra av att jobba mindre, ta det lugnare, göra en sak i taget och varva ner. Retreats, sätt att koppa ur, koppla av, gå in i oss själva medelst allsorts meditation är vardagsmat numera. Handarbetet har fått en nästintill folkhälsogivande uppgift under året. Att låta händerna gå medans världen försvinner en stund utanför är inte bara meditativt, det är hälsouppbyggande.

Därför uppskattar vi – om möjligt än mer – hantverkets genuina långsamma skicklighet. Sätt att göra, traderad kunskap som inte går att googla är hårdvaluta och föremål gjorda med extrem handaskicklighet står högt i kurs. Butiken Slow Craft visar genom sina unika och handgjorda produkter vägen.

I verkstan. (Foto Rose Callahan /www.rosecallahan.com)

Också Joshua Vogel är ett bra exempel på just kraften i slow craft. Även om vi inte kan göra hantverket själva vill vi gärna uppdatera oss med och läsa på hur man teoretiskt gör, vilken typ av material som skulle krävas eller vilken metod som används. Om vi inte handlar förstås. Joshua Vogels verkstadsbilder blev oerhört populära på Kurbits under året och jag förstår verkligen varför.

Mot slutet av året kom också boken Slöjden börjar i skogen från Hemslöjdens förlag. Ett utmärkt exempel på hur begreppen slow craft och traderad kunskap hänger ihop fint. Den här boken tar dig med på en skogstur där materialet och bearbetningen står i fokus. Det är långsamt, det är tidskrävande och det är sannerligen inget man gör i en kovändning. Men just därför ligger ämnet  - liksom den utmärkta boken – så rätt i tiden.

På Happy Color i Stockholm kan man gå virkkurs och lära sig virka mormorsrutor. (Foto Kurbits)

2) Inspiration galore! Parallellt med just insupandet av riktig kunskap och värdesättandet av handaskicklighet har vår inspiration fått frodas hejvilt under 2011. Det har knappt funnits några gränser för material, sätt att göra, beskrivningar och nyöppnade sajter, bloggar och butiker där vi kan grotta ner oss i sätt att göra själva (och såklart spendera pengar). Material att göra av är en lyxartikel vi unnar oss mer och mer, det är helt upp till din egen lust och smak vad du vill göra och varför. Dessutom går det utmärkt att själv bestämma svårighetsgrad. Danska Rie Elise Larsen med sina produkter, tutorials och material är ett gott exempel.

Butiker med kursverksamhet är något som också blivit alltmer vanligt, på Tygverket i Stockholm kan du förutom att gå olika kurser hyra en symaskin per timme, och på butiken Happy Color i samma stad går det att riva av en engångskurs i virkning en vanlig tisdagskväll. Fler exempel från landet finns nog – poängen är att vi är omgärdade av material och vår lust att ta oss an det ökar alltjämt. 2011 var ett hypat år för detaljhandeln inom allsorts pyssel, ändå är en ständig fråga varför det inte finns ännu fler garn- tyg och pysselbutiker därute? I ett annat liv skulle jag vilja ha en egen.

Kurbitsmålaren Slottsbarbro visar kurbits på italienska catwalken. Nu som utställning på Folkmusikens hus i Rättvik.(Foto Kurbits)

3) Allmogehype igen. Nej, kära Kurbitsläsare, det verkar nästan omöjligt för kurbitsmotivet med allt vad det står för att gå ur tiden. 2012 blir mitt fjärde år med bloggen, och det torde också bli ett år där hypen kring allmoge, kulturhistoria, traditionella mönster och just kurbits florerar ännu starkare. Jag märker det dels i den ström av mediemedverkan jag fått göra under året (här är en del men inte allt upplagt) dels i de många nya tolkningar av allmogesymboler i produkter och konstellationer. Nytt för den här vågen av allmogehyllande är att vi gärna adderar det vi kan eller vill göra själva; och att våra egengjorda grejor alltså gärna få ha allmogetouch. Alternativt att leta reda på det där extra genuina uttrycket – gärna på en bondeauktion långtbortistan.

Årets absolut bästa samarbete inom fältet nytänkande allmogesamarbete torde vara Slottsbarbro och italienska modevaruhuset Rochas. Verkligen helt underbart med kurbits på catwalken.

Festdräkt med krona från Hardanger Folkemuseum. (Foto Laila Durán, Scandinavian Folklore)

Spektakulärt på ämnet var också mars boksläpp av Scandinavian Folklore, som verkligen tar fasta på allmogekulturen och vårt intresse för dräktskick, mönster och vackra bilder. Laila Duráns ambitiösa bokprojekt är imponerande  - och kanske blir det en uppföljare rent av nästa år, del två är nämligen på gång.

Listan på exempel på traditionell allmogeinspiration i nya produkter går att göras lång – men tre vill jag nämna här. Lina Holms spännande broderade armband, dessa fantastiska pärlvirkade smycken med inspiration från folkdräkter, samt min absoluta favoritslöjdare Per-Åke Backman som gör halmkronor att dö för.

Men året har också bjudit på lite annorlunda varianter av allmogeinspiration; den här ambitiösa tolkningen av Döderhultarens träskulpturer roar mig mycket, just för att Johanna Strand översatt träslöjdarens uttrycksfulla verk så effektfullt och egensinnigt, läs mer här så förstår ni vad jag menar. Studenten Emma Lundberg har jag skrivit en hel del om genom åren, 2011 var det år hon tog examen – och med vilket fantastiskt examensarbete! Samilight är en spännande nytolkning av folkdräkten. Och skulle detta måhända vara för extremt – kolla in Mary Katrantzous kollektion - är inte det här en nytolkning av allmoge i en, låt oss säga – vidare bemärkelse?

Samtidigt avslutades 2011 med en framtidsvisionär utställning, Kurbits 3.0, där Konsthantverkarna tar ut svängarna. Jag höll inte med om visionerna – men kanske är det nästa nyårskrönika som jag får prata om 3.0, vad tror ni?

Den nya inredningstidningen Hemstilat - för dig som själv skapar stilen!

4) Hemstilat – inredning för dig som själv skapar stilen. Klart att en punkt i Kurbits nyårskrönika måste få heta Hemstilat, den inredningstidning som jag och min man gjorde under fyra hetsiga, roliga och fantastiskt kreativa sommarmånader under 2011. Med god hjälp av en fantastiskt hängiven skara medarbetare ska tilläggas. Äntligen fick idéer från Kurbits under åren smälta samman med tolkningar, inspiration och tankar kring inredning som finns idag, hos mig och hos alla smarta runtomkring mig.

Hemstilat måste ha träffat rätt, för vilken härlig respons vi fått! Det ligger i tiden att göra själv. Det ligger i tiden att våga vara unik. Vår tanke med tidningen var just att få visa upp olika stilar, mönster, färger, tekniker, material – olika sätt att göra själv, och att det inte behöver vara så svårt att utgå från sig själv när man skapar sin egen stil. Årets verb har för mig varit hemstila – hur du är din egen hemstilare och hur du utifrån dina egna förutsättningar och din smak skapar din egen person och din unika stil. DIY-trenden som ju verkligen finns på var mans läppar ingår inte bara i Kurbits värld, numera ingår den också i Hemstilats – och det känns gott att skriva!

Det är också roligt att på årets sista dag få notera att Hemstilat kvalat in som nominerad på trendspanaren Stefan Nilssons Årets bästa-lista under kategorin Årets läsning! Här är hela listan.

Konstnären Ella Robinson från Brighton gör spännande konst av drivved, textil och tråd. (Foto Ella Robinson/Inhabitat)

5) Gatukonst och guerillaslöjd. Jag har under året som gått fått möjlighet att föreläsa en hel del  - och då ofta på ämnet guerillaslöjd. Alltså den typ av utsmyckning som har en politisk grund, en ideologi i ryggsäcken eller en offentlig åsikt att visa upp. Det är en spännande värld därute, och jag kommer under 2012 att fortsätta mina föreläsningar – kolla in min sajt Kurbits Media om du vill att jag ska komma till dig och prata om hur slöjden tar allt viktigare steg ut i samhället.

Det här har varit mina bästa på ämnet om offentlig utsmyckning med DIY-attityd under året; Juliana Santacruz Herreras stickade installationer på Paris gator upptäckte jag under året, även om hon hållit på länge.  Ella Robinsons broderade strandfynd, Edina Tokodis gräs- och mossgraffiti i New York, allt som har med städgraffiti att göra liksom den här fina craftivistinstallationen, gjord i New Orleans – alla har de berört mig under året.

Och med det kära Kurbitsläsare…tack för i år! Tack för alla kloka kommentarer och tanker ni delat med er av. Och för all pepp och positiv feedback på innehållet. Nu stundar nytt år och det känns roligt och förväntansfullt. Jag önskar er ett riktigt Gott nytt år! Och väl mött 2012.

Gott Nytt År önskar Kurbits alla fina läsare. På återhörande under 2012!

Iallafall här först i Alessandro Mendinis bestick Asta Barocca från Alessi. Jag har sparat dessa bilder utan att riktigt kunna sätta fingret på vad det är som gör mig så glad. Kanske är det krocken i all sin enkelhet: det är alltså rostfria bestick som ser riktigt gamla ut med sin snirkliga form och sin vackra relief. Som alltså lånar något antikt i sitt formspråk och ändå är rostfria. Inte nysilver, inte silver, utan rostfritt. Fint.

Besticken Asta Barocca är i rostfritt stål men ser ut som silverbestick. (Foto Alessi)

Vackra målade silverbestick! Gör dina egna, bloggaren http://creativelychristy.blogspot.com visar hur. (Foto från bloggen)

Och så får jag erkänna att mina förhoppningar om att få till sådana här fantastiska bestick till nyårsmiddagen tyvärr gått om intet i år. Men, vi har en ärvd låda silverbestick som vi inte använder, jag tänker mig att några av besticken ska få nytt liv med färg. För maken till kreativt och enkelt – och effektfullt!

Tiger tipsade om dessa för hur länge sedan sen som helst. Och nu har jag iallafall kommit så långt att jag nosat upp själva beskrivningen. Så vem vet – framtida middagsgäster kan få äta fint och färggrannt hemma hos oss nästa år!

Besticken Asta Barocca av Alessandro Mendini från Alessi. (Foto Alessi)

Formgivarna i franska företaget Munchausen har gjort ett kök i Lego. (Foto Inhabitat)

Döm därför om min förvåning när jag snubblade över den här köksinredningen på Inhabitat igår! Jojo. Som gjutet. Den har några år på nacken den här interiören, men just nu i mitt Lego-letande är den högaktuell.

Legoköket är byggt kring en köksö från Ikea. (Foto Inhabitat)

Legoköket finns i Paris, hos formgivarna Simon Pillard and Philippe Rosetti som har företaget Munchausen, och de har byggt legot kring en köksö från Ikea. 20 000 bitar senare och…det hela är klart. Läs hela inlägget här.

Och för alla er Legofans därute – kolla in det här. Ni är inte ensamma!

Detaljer från Legoköket. En arbetsvecka samt 20 000 bitar senare så... (Foto Inhabitat)

Var med och bidra till projektet Open Sloyd på Arkitekturmuseet! (Foto Otto von Busch)

På lördag 5 november öppnar Arkiteturmuseet sitt nya utställningsrum Projektrummet med ungefär världens roligaste projekt. Superfantastiskt kreativa Otto von Busch ligger bakom Open Sloyd, där han nu vill att alla ni därute som vill bidra ska skicka in lite slöjd.

Så här är det tänkt; Open Sloyd är ett modulärt slöjdsystem där varje objekt beskrivs som en Legobit. Genom att skapa ett objekt och borra ett sex millimeter stort hål i det kan din slöjdgreja sättas ihop med någon annans, och vips så har man byggt ett slöjdlego som kan växa till ungefär vad som helst. Stort va?

Men skynda på om du vill vara med - vernissage på lördag. (Foto Otto von Busch)

Så – antingen bidrar du, då finns det lite regler för att det ska gå att få ihop alla medverkandes delar – läs mer om hur det hela går till här (och skynda på, för snart är det dags för vernissage). Eller så går du på öppningen på lördag 5 november och hänförs av alla bidragen. Utställningen finns att se, uppleva och jobba med – för det krävs nog ett visst fysiskt engagemang av besökarna gissar jag – fram till 18 december.

Open Sloyd leker med Open Source-begreppet, och låter här alla vara med och skapa sin egen version av slöjden. Gör det själv-kultur samsas med slöjd, hantverk, design och aktivism. Otto von Busch vill med sitt projekt skapa en diskussion om hantverkets och designens roll i vårt konsumtionscentrerade samhälle. Precis. Jag sa ju det –  typ världens roligaste (och smartaste) projekt! Läs mer om Otto von Busch här och här.

Garngraffiti av Juliana Santacruz Herreras, en av många bilder som ingår i min föreläsning idag. (Foto Juliana Santacruz Herreras@Flickr)

Idag befinner jag mig i Hudiksvall, då jag är inbjuden att prata om samtida hemslöjd. Tradition och innovation – ett seminarium om hemslöjd, äger rum idag arrangerat av Gästrike Hälsinge Hemslöjdsförbund, Hälsinglands Museum, Länskultur Gävleborg och Hudiksvalls kommun. Kolla in hela programmet här.

Min föreläsning heter Samtida hemslöjd – vad är det, hur ser det ut och vad är det bra för?  Jojo. Och visst innebär det att jag kommer att prata om slöjd som förändrar världen,  givetvis! Spännande lördag!

Från Plenty kommer dessa drinkunderlägg gjorda av gamla slipsar. (Foto Plenty)

På Zickermans den här veckan tipsar jag om hur du kan återanvända dina gamla slipsar. Som drinkunderlägg, halsduk eller kamerarem till exempel. Läs mer här.

Elle Interiörs inspirationsmonter på tema natur. Vackert disponerade föremål i vacker naturlig naturmiljö, där dramatik skapas av torkade grenar och sparsmakat grönt. Av stylisten Agneta törnqvist. (Foto Kurbits)

Två saker blir extra tydliga efter ett besök på höstens upplaga av Hem- och villamässa i Stockholm. Att det är poppis att jobba med händerna och att vi verkligen numera älskar allt naturen står för och ger. I var och varannan monter trängs referenser till miljö, återbruk, jordens resurser och energisnålhet. Liksom direkta kopplingar till naturen i färgskalor och material.

Stylisten Paula Malms sittpuffar av trädstammar. (Foto Stockholmsmässan)

Dessutom finns det otaliga montrar som erbjuder dig att själv ta till verktygen. Bygg din egen fågelholk, prova olika uppsättningar verktyg, gör din egen återbrukspryl. Arga snickaren –  Anders Öfvergård – bjuder in besökarna att lära sig sätta kakel, montera fönster och kök. Och för barnen finns minifixarna – torget där allt är möjligt att snickra, bygga, konstruera, klippa och måla.

Här följer en enda gigantisk bildkavalkad av min gårdag på mässan.

Hos Minifixarna i regi av Hornbach får alla barn mellan 5 och 12 snickra, hamra och bygga efter eget huvud hela helgen. Och givetvis ta med sig allt hem. (Foto Kurbits)

Åååh kolla materialet! Det här skulle jag vilja gå loss på! Helt klart mässans mest inspirerande monter. (Foto Kurbits)

Mitt i Paula Malms naturkafé hittade jag Hemstilats hemstilare - Anna-Karin, till vänster och Hanne, till höger. Vi pratade Hemstilat, nya projekt och lusten att kicka igång lite alternativa pyssel. Ah, ni rockar! (Foto Kurbits)

Gustavianskt på nytt sätt - inspiration för alla med drömmar om historisk inredning med samtida touch i utställningen Gustavian Upgrade av inredarna Mija Kinning och Elisabeth Lejon. (Foto Kurbits)

Också här var det mycket känsla för material - men vi fick inte vara med och leka. Gustavian Upgrade hette inspirationsutställningen som också var en ateljé där dekormålare och tapetserare jobbade. (Foto Kurbits)

I Vi i Villas monter får alla som vill bygga fågelholkar hela helgen. Passa på! (Foto Kurbits)

En helt annan hantverkare - dessutom mycket skicklig sådan. De fina pallarna är gjorda av Martin Björnson som jag träffade, mycket trevligt. De olika träslagen blev extra tydliga när de står så fint ihop. (Foto Kurbits)

Mer från Elle Interiörs monter - Agneta Törnqvist. (Foto Stockholmsmässan)

Jag tog nog ingen bild på den del i Myrornas monter där man fick härja fritt själv - eget skapande utifrån Myrornas second hand-material. Kul! Här ett stillsamt stilleben istället. (Foto Kurbits)

På Hem-och villamässan kan man handla, om det nu är någon som missat det? Gustavsberg har en stor monter med egna och andras fina designprylar. (Foto Stockholmsmässan)

Jag gillar verkligen Ekologiska byggvaruhuset! Engagerade och ambitiösa vill de göra världen grönare och tillföra mer omsorg i byggbranschen. Heja! (Foto Kurbits)

Puh. Sista bilden. Karaktäristiskt för hela mässan - plocka in något från naturen. Här hade Paula Malm gjort det. (Foto Stockholmsmässan)

Godspeeds Trophy. (Foto Godspeed)

Till alla er som är i trakterna kring Eksjö idag vill jag gärna berätta att Eksjö museum har öppet hus idag lördag. Dessutom är det en visning av utställningen Eco Craft, följt av ett föredrag som jag håller på temat Samtida slöjd; vad är det, hur ser det ut och vad är det bra för?

Jag kommer att prata utifrån Kurbits om hur gamla traditioner får nytt liv i ny sorts hemslöjd och hur slöjden kan förändra världen. Kom dit – det blir skoj!