Följer du Lagningsaktivisterna? Gör det!

Det börjar bli dags för sommaruppehåll här på bloggen, men innan jag tar lite semester från Kurbits vill jag gärna tipsa om ett riktigt intressant, roligt och viktigt instagramkonto som jag kommit i kontakt med under våren. Följer ni Lagningsaktivisterna? Gör det!
Det handlar nämligen om något så grundläggande som kunskapsspridning om textilvård – vilket vi enligt kontoinnehavaren faktiskt tappat bort. Jag tycker att namnet, Lagningsaktivisterna, är ett synnerligen passande namn i den tid vi lever i, att det ska ses som en aktivistisk handling att laga sina kläder säger något om vår samtid, tycker ni inte?
Ett spännande projekt från @lagningsaktivisterna att följa - en renovering av en läderjacka från 40-talet. Efter ett antal poster på arbetet med jackan konstaterar Leili Mander att hon lagt ner ungefär 40-50 timmar på renoveringen, och ställer sig därmed relevanta frågor; "Skulle en kund någonsin vilja betala för denna nivå av arbete? Finns det en marknad för denna nivå av lagningar? Om inte, varför? Är det bra eller dåligt? Vilka värderingar skulle andra gjort kring denna jacka?" (Foto Leili Mander / Lagningsaktivisterna)

Ett spännande projekt från @lagningsaktivisterna – en renovering av en läderjacka från 40-talet. Efter ett antal poster konstaterar Leili Mänder att hon lagt ner ungefär 40-50 timmar på renoveringen av jackan och ställer sig därmed relevanta frågor; ”Skulle en kund någonsin vilja betala för denna nivå av arbete? Finns det en marknad för denna nivå av lagningar? Om inte, varför? Är det bra eller dåligt?” (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)

I de allra senaste posterna reder kontoinnehavaren Leili Mänder ut saker som skillnaden mellan smuts och en fläck på textilier, val av sytråd och förstärkning av knapphål exempelvis – men berättar också om hur hon renoverat en Ikeasoffa och fixat riktigt gamla skor. Den röda tråden i kontot är just kunskapsspridning och varsam hantering av de textilier vi har runtomkring oss. Hur kan vi öka kunskapen och därmed ta hand om våra föremål bättre?

Jag tycker att detta är ett så viktigt och intressant område och ämne och har därför varit i kontakt med  Leili Mänder under våren, för att få veta om tillkomsten av kontot och att få veta mer om bakgrunden. Hon tycker att textilbranschen, kvinnohistoria och kunskap generellt behöver få större utrymme för att vi ska kunna bryta oss ur det klädkonsumtionsmönster vi skaffat oss.
-Jag ville bidra till svensk textildiskurs genom att visa på alternativa perspektiv en kan använda sig av för att kritiskt granska textilbranschen, kunskap om textilier och hur en som enskild person kan påverka samhället, formulerar hon sig.
Lagning av plastmatta, från instagramkontot Lagningsaktivisterna. Mattan lagas enligt några av följande faktorer gjorda av kontoinnehavaren: 1) Ekonomiska prioriteringar. Jag ville inte köpa en ny matta. 2) Mattan är estetisk, storleksmässigt och praktiskt helt perfekt för mitt kök. 4) Att lämna den olagad var farligt då folk började snubbla på inslagen. Se mer om själva lagningen på kontots post. (Foto Leili Mander)

Lagning av plastmatta, från instagramkontot Lagningsaktivisterna. Mattan lagas enligt några av följande faktorer gjorda av kontoinnehavaren: 1) Ekonomiska prioriteringar. Jag ville inte köpa en ny matta. 2) Mattan är estetisk, storleksmässigt och praktiskt helt perfekt för mitt kök. 4) Att lämna den olagad var farligt då folk började snubbla på inslagen. Se mer om själva lagningen på kontots post. (Foto Leili Mänder)

Med stor allmänkunskap om textil som material, om tekniker och klädvård delar hon med sig av tips och tankar kring handhavandet av kläder och textila föremål. Samt inte minst – egna resonemang och frågeställningar om området som är läsvärda i sig. Hon delar också med sig av andras lagningshistorier, något hon själv tycker är en stor vinst med kontot. Att bygga upp en plattform där diskussionen om textilvård och klädhistoria kan få leva vidare och delas. På kontot figurerar därför en rad andra textilvårdare, där ämnen och ingångar i och med det får ännu större bredd.

Här lagas en söm som glidit isär, lagningen förhindrar ett hål och gör därmed att plagget kan bäras längre. (Foto Leili Mander / Lagningsaktivisterna)

”En löpt maska i ett par långkalsonger i viskostrikå (typiskt 30/40-tal) som håller på att stickas/virkas upp och fästas vid hålet” förklarar Leili Mänder. (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)

Leili Mänder själv har erfarenhet av vintagekläder från 40-talet från år som jazzdansare och jazzsångerska, och utvecklade också genom det ett intresse för dräkt från 1900-1910. Hon har har även studerat och sytt upp kläder från denna tidsepok för att få dem att sitta bra på sig själv. Intresset för att samla gamla kläder uppstod; ”det fanns någonting särskilt med de gamla kläderna jag tillskansade mig. Det är inte helt lätt att sätta fingret på vad det handlar om”:

En del av det kanske handlar om material: mer energi och tid gick åt att skapa materialen, och de blev hållbarare. De blandades inte ut med plastfibrer och många plagg gjordes för att verkligen vara länge. Plaggen var genomarbetade, många känns tidlösa men också glädjefyllda, roliga, praktiska, ofta mer formgivna med tanke på hur människokroppen faktiskt ser ut, gjorda för att kunna ändras, läggas ut läggas ner, kortas och många är lagade med stor omsorg.
 Detta är också något som märks i kontots behandling av textilierna och synen på själva bevarandet. Att det finns en frihet i att bevara, eller att låta själva lagandet bli just den där aktivistiska handlingen.  Traditionellt är det ju en del i den textila kvinnohistorien, och bevarandet behöver vi ta till oss i högre utsträckning idag, kanske bara klä den i nya ord eller ge den relevantare ingångar? Jag pratar ofta om hur ett ökat kollektivt självförtroende ger oss ett uppdaterat förhållande oss till vårt görande; ”jag är en sån som gör själv” blir en livsstilsmarkör som låter bra i våra öron. Men för att kunna fortsätta utveckla vårt görande – och det tänker jag att vi kommer att behöva göra i mycket högre grad i framtiden –  behöver vi precis som Leili Mänder är inne på en massa kunskap.

Lagning av en sidenscarf från ca 1890-1940, utförd och postad på kontot @lagningsaktivisterna. Beräknad tidsåtgång för lagningen, ca sju timmar. Läs mer om hur i kontoinlägget! (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)

Leili Mänder berättar om en vändpunkt för henne, när hon via en auktion på nätet kom över 16 volymer av böcker från en distanskurs i ämnet textil:

– Med hjälp av de böckerna kunde jag börja reproducera sömnadsteknikerna i kläderna jag ägde, och jag kunde dechiffrera de kläder jag ägde bättre. Några av volymerna handlar om hur en bäst bygger en fungerande garderob, ofta av mindre än 20 plagg, hur en ska klä sig ”på det mest smickrande sättet” och vilka färgskalor som passar vilka åldrar och tillfällen etc.
Tankar om textilvård, textilhistoria, hållbarhet och framtida inställning till saker vi själva kan göra är centralt i kontot Lagningsaktivisterna, grundat av Leili Mander. Här finns mycket kunskap och inspiration att hämta! (Foto Leili Mander / Lagningsaktivisterna)

Tankar om textilvård, textilhistoria, hållbarhet och framtida inställning till saker vi själva kan göra är centralt i kontot Lagningsaktivisterna, grundat av Leili Mänder. Här finns mycket kunskap och inspiration att hämta! (Foto Leili Mänder / Lagningsaktivisterna)

Medvetandegörandet av historien och klädernas historia är viktig menar Leili; ”det finns så mycket politik i kvinnohistoria och kläder!”

Följ kontot Lagningsaktivisterna på instagram! Här finns så mycket kunskap, diskussionsutrymme och intressanta frågeställningar att ta del av vad gäller vår tids behandling av material, syn på kläder, textilier och vård av det vi har runt omkring oss. Leili Mänders politiska strategi berättar hon kommer från radikalfeminismen – hon tror på den medvetandehöjning som finns där.
– Jag tror verkligen på att närma sig vår värld från ett kunskapsperspektiv. Men det är inte så lätt. Vår värld är inte så rolig att granska med lupp alla gånger. Jag tänker ofta på det när jag ska skriva mina inlägg: Hur nära kan jag granska världen utan att de stackare som läser bryter ut i massdepression? Men som tur finns det ju utrymme för oändlig glädje och länkande krafter i skapandet kring textilier också. Så hittills verkar det ha gått bra!
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...