Det är september. Ett par butiker har redan fyllt ett par hyllor med juldekorationer. Hemma hos oss familjen Kurbits har det sedan ett par veckor tillbaka stått en flaska glögg. Årets specialutgåva av glöggen Blossa, i år en härligt faluröd sak dekorerad med stiliserad kurbits. Klart bloggen Kurbits ska ha ett recensionsex, om inte annat skulle den kunna recenseras som inredningsdetalj. Jag har fått uppdraget av Frida att göra något av denna flaska, och eftersom jag är hennes make och mångårige medarbetare tar jag mig glatt an det hela.
Enligt pressmaterialet är den stora grejen i år att ingredienserna inte avslöjas. Den kallas Starkvinsglögg Dalecarlia 2013 och ska typ fånga smaken av landskapet Dalarna. ”Typiskt svenska smaker har adderats till noga utvalda viner”, går det att läsa på flaskan, och i pressmaterialet uppmanas vi att gå in på hemsidan och dela med oss av våra smakintryck.
Frågorna du ska svara på är: ”Doften hos Blossa påminner mig om”, ”Det här känner jag när jag smakar” och ”Det får mig att längta efter”. Det här avslöjar jag inte för våra grannar Mats och Magnus när de tillsammans med Frida och undertecknad smakar av den värmda drycken. Alla är överens om att flaskan är snygg. Och visst luktar det glögg och jul. Men det omedelbara smakintrycket är inte direkt positivt. ”Medicin”, konstaterar Magnus, ”det smakar barnalvedon”. Det är ganska spritigt, fotogenaktigt.
Eftersmaken är mer förlåtande. Visst finns här lite lingon. Och visst är det lite positivt att den inte är så söt. Men när vi ska enas om ett smakbetyg kan alla skriva under på att den här glöggen faktiskt känns som en blandning av saftglögg, lingondricka och hembränt. Inget som konkurrerar ut den vanliga blossan, eller kanske en Dufvenkroks-glögg på julafton alltså. Men flaskan är förbaskat fin, och kanhända finns det många därute som kan tänka sig att vaska bara för att ha en fin flaska?
Tillåt mig protestera! Efter testet ställde jag in kvarvarande glögg i kylen. Och i kylt tillstånd är den riktigt angenäm. Kanske ha den som alternativ till dessertvinet? Eller kanske stoppa i en isbit och fyll på lite ginger ale och du har till och med en spännande lite julig fördrink. När sedan flaskan är urdrucken (ett par veckor innan jul), tillverkar du i sann DIY-anda din egen glögg och fyller flaskan igen!
God jul!
önskar Anders
(Detta är ett gästinlägg på Kurbits av Anders. Till vardags bloggar han på den lokalpatriotiska sajten Bagisbloggen och då och då på den privata bloggen Bakelit.)
PS: I testet tog undertecknad hjälp av två begåvade grannar (Magnus och Mats) med ypperliga smaklökar. Det visade sig även att en annan granne har haft samröre med denna glögg innan premiären i oktober. Nämligen illustratören Henning Trollbäck som till glöggens lanseringsevent fått uppdraget att dekorera flaskorna med lite kalligrafi. Här hittar ni bilder på detta >>
/Anders
Fint och intressant skrivet om Blossa-glöggen! Kul att ni redan har fått smaka, jag får hålla mig lite till då:)
Jag publicerade precis ett inlägg jag också med länk-tack tillbaka till er.
Ha en fin kväll,
Jenny