Den amerikanska stickgerillan Knitta Please tog för ett par Ã¥r sedan stickningen – graffitistyle – ut pÃ¥ gatan. Lyktstolpar, parkbänkar och busskurer fick stormaskigt fluffiga beklädnader i glada snälla färger. Som en motreaktion mot det organiserade ”fina” stickandet:
- Jag hade svårt att identifiera mig med stickcaféerna, jag är för rastlös och för talanglös att sitta och sticka en fin babyfilt. Garngraffiti behöver varken tid eller talang, idén bakom Knitta är att vi gör våra »tags« ute som tillfälliga utsmyckningar med garn i färg och form. Det är den offentliga gerillaverksamheten som är viktigt för oss, berättade Magda, Knittas grundare för mig i en intervju till Hemslöjden förra året.
Och oj vad Knitta har fÃ¥tt sällskap pÃ¥ gatorna! Deras initiativ har sporrat revolutionära stickentusiaster över hela världen – och i Sverige. I Stockholm kallar sig graffitistickarna för Stickkontakt. För ett par veckor sedan sÃ¥g jag dem pÃ¥ teve, dÃ¥ de klädde in en tevestudio under mycket hemlighetsmakeri. Imorgon lördag gÃ¥r det att träffa dem pÃ¥ Stadsmuseet här i Stockholm, där de hÃ¥ller i en stickworkshop. Hur häftigt som helst.
Kanske är det dags att jag äntligen tar tag i och nu pryder den där fula busskuren jag gÃ¥r förbi varje dag? Eller kanske bilantennerna pÃ¥ parkeringsplatsen ska fÃ¥ sig en liten vimpel…Eller sÃ¥ överlÃ¥ter jag taggandet till proffsen.
Roligt att hitta det här inlägget.. jag skrev precis om det här – Stickgraffiti, lämnar en länk här om du vill se! Välkommen!
http://imagineit.wordpress.com/2008/08/31/graffiti-det-feministiska-valdet/
hälsningar Alde
[...] fick jag ett mejl från Amerikat. Knitta (läs mer här och här) är i farten med något roligt i Mexico City och aaah vad nyfiken jag är. Jag vet [...]